{"id":5402,"date":"2009-04-21T05:21:37","date_gmt":"2009-04-21T04:21:37","guid":{"rendered":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/?p=5402"},"modified":"2009-04-21T05:28:33","modified_gmt":"2009-04-21T04:28:33","slug":"varbarn","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.filindeblogg.nu\/?p=5402","title":{"rendered":"V\u00e5rbarn"},"content":{"rendered":"

H\u00e4r om dagen gjorde jag ett bes\u00f6k p\u00e5 kyrkog\u00e5rden igen. Det var faktiskt strax innan jag skulle \u00e5ka iv\u00e4g p\u00e5 min f\u00f6rsta seans. N\u00e5gonting sa mig bara att jag skulle bes\u00f6ka Max och Sagas<\/strong> grav. Det k\u00e4ndes r\u00e4tt.<\/p>\n

Precis som tidigare drog fantasin iv\u00e4g med mig. Tv\u00e5 sm\u00e5 v\u00e5rystra barn kom springande emot mig. De var s\u00e5 glada men fr\u00e5gade ocks\u00e5 r\u00e4ttfram p\u00e5 barns vis: ”Varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 l\u00e4nge sen du var h\u00e4r?” <\/em>Jag tog Max i ena handen och Saga i den andra och f\u00f6rklarade medan vi gick att det varit s\u00e5 mycket hemma. Att jag g\u00e4rna velat komma men tiden och orken hade inte riktigt r\u00e4ckt till.
\nBarnen verkade inte alls bekymrade utan rusade snart iv\u00e4g fram\u00e5t kyrkog\u00e5rden.
\nJag t\u00e4nkte att det \u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga som bes\u00f6ker barnen – b\u00e5de h\u00e4r p\u00e5 kyrkog\u00e5rden och i tankarna – att de aldrig n\u00e5gonsin beh\u00f6ver k\u00e4nna sig ensamma eller \u00f6vergivna. Det var en h\u00e4rlig k\u00e4nsla.<\/p>\n

”-Kom och titta”,<\/em> ropade de! ”S\u00e5 m\u00e5nga blommor vi har hos oss! Och du m\u00e5ste se det fina p\u00e5skriset med alla fj\u00e4drar!”<\/em>
\n”Och p\u00e5skykycklingarna!”<\/em> ropade Saga.
\nOch visst, gravplatsen \u00e4r s\u00e5 j\u00e4ttefin. S\u00e5 ompysslad, s\u00e5 k\u00e4rleksfullt ordnad.<\/p>\n

Pl\u00f6tsligt h\u00f6rs koltrastens trolska melodi. Det \u00e4r min \u00e4lsklingsf\u00e5gel. Nu sitter en koltrast i ett tr\u00e4d alldeles n\u00e4ra barnen och sjunger stilla.<\/p>\n

”-Vi f\u00e5r flyga med koltrasten”<\/em>, s\u00e4ger Max. ”Jag h\u00e5ller j\u00e4tteh\u00e5rt i Saga s\u00e5 att hon inte ramlar av och sl\u00e5r sig. Det lovar jag!<\/em>”
\nOch jag f\u00e5r se hur tv\u00e5 sm\u00e5 barn blir \u00e4nnu mindre och kravlar upp p\u00e5 den sn\u00e4lla, svarta f\u00e5gelns rygg. Saga sitter framf\u00f6r Max som h\u00e5ller ett stadigt tag i henne. Och det \u00e4r som om barnen sjunker ner i det mjuka dunet p\u00e5 f\u00e5gelns rygg – f\u00f6r nu sitter de alldeles s\u00e4kert och alldeles tryggt.
\nF\u00e5geln tar n\u00e5gra tag med vingarna och svingar sig iv\u00e4g. Den flyger inte s\u00e5 fort men sveper \u00f6ver alla gravarna p\u00e5 kyrkog\u00e5rden medan barnen skrattar s\u00e5 de kiknar. Jag f\u00f6rst\u00e5r att det m\u00e5ste vara underbart att f\u00e5 flyga med koltrasten.<\/p>\n

N\u00e4r f\u00e5geln landat en bit bort och barnen kl\u00e4ttrat ner fr\u00e5n dess rygg s\u00e5 s\u00e4ger Max stolt: ”-Vi ska f\u00e5 vakta koltrastens ungar sen! Ibland f\u00e5r vi f\u00f6lja med h\u00f6gt upp i f\u00e5gelns bo och hj\u00e4lpa till att g\u00f6ra boet riktigt mjukt och fint tills \u00e4ggen ska komma”.<\/em><\/p>\n

En gul fj\u00e4ril fladdrar f\u00f6rbi och barnen rusar skrattande efter den. De f\u00f6rsvinner bakom n\u00e5gra tr\u00e4d – och \u00e4r borta…<\/p>\n

Det k\u00e4nns varmt inuti mig n\u00e4r jag t\u00e4nker p\u00e5 hur bra de verkar ha det \u00e4nd\u00e5 – Max och Saga – p\u00e5 sin hemliga plats, n\u00e5gonstans, l\u00e5ngt borta men \u00e4nd\u00e5 n\u00e4ra.
\nMed en suck g\u00e5r jag grusg\u00e5ngen ut fr\u00e5n kyrkog\u00e5rden, tillbaka till livet.<\/p>\n

\"max-o-sagas-grav-19-arpil-09\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

H\u00e4r om dagen gjorde jag ett bes\u00f6k p\u00e5 kyrkog\u00e5rden igen. Det var faktiskt strax innan jag skulle \u00e5ka iv\u00e4g p\u00e5 min f\u00f6rsta seans. N\u00e5gonting sa mig bara att jag skulle bes\u00f6ka Max och Sagas grav. Det k\u00e4ndes r\u00e4tt. Precis som tidigare drog fantasin iv\u00e4g med mig. Tv\u00e5 sm\u00e5 v\u00e5rystra barn kom springande emot mig. De […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[100,101,105],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5402"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5402"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5402\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5412,"href":"https:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5402\/revisions\/5412"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5402"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5402"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5402"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}