![\"\"](\"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/wp-content\/uploads\/2008\/08\/img_4688_resize.jpg\" "\\"img_4688_resize\\"")
<\/a>\nTog en promenad i fredags. T\u00e4nkte jag skulle g\u00e5 till lokalbladets kontor och h\u00e4mta en s\u00e5dan d\u00e4r motionera-mera-lapp! Det \u00e4r sporrande att skriva upp sina l\u00e5ngpromenader och sen kanske ha chans att vinna n\u00e5got ocks\u00e5 – mer \u00e4n b\u00e4ttre kondition! Min \u00f6nskan \u00e4r att f\u00e5 en stegr\u00e4knare – vilket inte \u00e4r f\u00f6rsta-priset. Men hittills har jag inte vunnit n\u00e5gonting…<\/p>\n
En l\u00e4tt f\u00f6rvirrad kvinna svarade, lovade att unders\u00f6ka saken och det tog mycket l\u00e5ng tid innan hon kom tillbaka till luren och sa: ”Men st\u00e5r det inte p\u00e5 d\u00f6rren att det \u00e4r st\u00e4ngt idag!?”<\/em> Den stackars kvinnan i andra \u00e4nden kunde ju inte hj\u00e4lpa det h\u00e4r och jag kn\u00e4ppte av min mobil efter ett: tack. Sen t\u00e4nkte jag: D\u00e4r inne kunde jag befinna mig ist\u00e4llet f\u00f6r att g\u00e5 sjuk och arbetsl\u00f6s. Sitta d\u00e4r och svara att det \u00e4r obemannat och dela ut motionera-mera-lappar.<\/p>\n Jag gick hem igen.<\/p>\n Precis utanf\u00f6r staketet till v\u00e5r g\u00e5rd s\u00e5g jag detta:<\/p>\n En solros mitt bland alla stenar! En f\u00e5gel m\u00e5ste ha s\u00e5tt ett fr\u00f6 som nu blivit en vacker blomma: N\u00e5got som kanske inte g\u00f6r alla lika lyckliga \u00e4r vad jag s\u00e5g sen i tv\u00e4ttstugan… Jag kollade lite n\u00e4rmare… Nu kanske n\u00e5gra av l\u00e4sarna k\u00e4nner kalla k\u00e5rar l\u00e4ngs ryggraden! Idag har maken och jag m\u00e5lat panelen i hallen. F\u00f6r att f\u00e5 bort f\u00e4rg som hamnade lite fel anv\u00e4nde vi s\u00e5pvatten.<\/a>En st\u00e4ngd d\u00f6rr v\u00e4ntade mig! Ja, inte bara st\u00e4ngd utan ocks\u00e5 l\u00e5st!!
\nP\u00e5 d\u00f6rren kunde jag l\u00e4sa f\u00f6ljande:
\n<\/a>Vi har \u00f6ppet<\/strong> – med stora bokst\u00e4ver – vilket ju inte alls var fallet.
\nOch textat lite mindre – att om man inte kom in, skulle man ringa ett telefonnummer. Jag gjorde s\u00e5.<\/p>\n
\n– Nej, sa jag. ”Jo, med det s\u00e4ger dom att det g\u00f6r”<\/em>, fortsatte kvinnan.
\nJo visst, det stod ”Vid obemannat kontor, st\u00e4ngt”<\/em><\/strong>.
\nJaha – och??<\/p>\n<\/a><\/p>\n
\n<\/a> S\u00e5nt g\u00f6r mig lycklig inuti! \ud83d\ude42<\/p>\n
\n<\/a>Vad kan det vara uppe vid taket m\u00e5nntro…??<\/p>\n
\n<\/a>Bland all gammal spindelv\u00e4v d\u00e4ruppe satt en spindel! Och en ganska stor rackare…
\n<\/a><\/p>\n
\nDet \u00e4r en s\u00e5dan d\u00e4r vattenspindel, tror jag. Dom kan bli r\u00e4tt stora… F\u00f6rr hade jag fobi f\u00f6r just s\u00e5dana h\u00e4r. Det f\u00f6rsvann faktiskt i samband med min utbr\u00e4ndhet. Det kanske var s\u00e5 att det pl\u00f6tsligt fanns andra, mycket v\u00e4rre saker att vara r\u00e4dd f\u00f6r… Fobin \u00e4r i alla fall borta!<\/p>\n
\n<\/a>N\u00e4r jag k\u00e4nde doften av s\u00e5pa – virvlade tankarna bak\u00e5t i tiden och jag k\u00e4nde precis smaken av bl\u00f6t tr\u00e5drulle mot l\u00e4pparna!<\/strong>
\nN\u00e4r jag var liten bl\u00e5ste vi s\u00e5pbubblor med just s\u00e5pa och anv\u00e4nde tomma tr\u00e5drullar av tr\u00e4 att bl\u00e5sa igenom. N\u00e4r tr\u00e4et blev bl\u00f6tt av s\u00e5pvatten och m\u00e5nga bubblor svullnade l\u00e4pparna lite och en del s\u00e5pvatten hamnade ocks\u00e5 i munnen.
\nDoften av s\u00e5pa f\u00f6rde mig tillbaka till barndomen! T\u00e4nk s\u00e5 m\u00e5nga olika sorters minnen vi har som dyker upp igen genom en bild, en smak, ett ljud, k\u00e4nsel eller genom en doft. Fantastiskt.<\/p>\n