{"id":1816,"date":"2008-07-20T08:36:40","date_gmt":"2008-07-20T07:36:40","guid":{"rendered":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/?p=1816"},"modified":"2008-07-20T08:36:40","modified_gmt":"2008-07-20T07:36:40","slug":"det-inhumana-folkhemmet","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/?p=1816","title":{"rendered":"Det inhumana folkhemmet!"},"content":{"rendered":"

DN<\/a> har<\/a> en<\/a> serie<\/a> d\u00e4r sex skribenter f\u00e5r ger sin syn p\u00e5 folkhemmet 2008<\/strong>. Denna s\u00f6ndag \u00e4r det Dilsa Demirbag-Sten<\/strong>s tur med rubriken ”Hur bra \u00e4r dagis f\u00f6r barnen egentligen?”<\/em><\/p>\n

Dilsa beskriver hur Alva och Gunnar Myrdal<\/strong> en g\u00e5ng i tiden tog sig an barnuppfostran och hur utvecklingen gick fr\u00e5n privata kindergartens till daghem och f\u00f6rskola. Tanken var dels att kvinnor skulle f\u00e5 chans till arbete och egen f\u00f6rs\u00f6rjning samtidigt som v\u00e4lst\u00e5ndet i landet skulle \u00f6ka, dels skulle barnen fostrades enhetligt till goda samh\u00e4llsmedborgare.
\nLika f\u00f6r alla – alla barns r\u00e4tt till pedagogiken och alla kvinnors r\u00e4tt till eget liv.<\/p>\n

En god tanke – men n\u00e5gonstans p\u00e5 v\u00e4gen mot 2008 gick det fel. \u00d6nskan om ekonomiskt v\u00e4lst\u00e5nd tog \u00f6verhanden framf\u00f6r det fina tanken om ”barnens b\u00e4sta” och kvinnors frig\u00f6relse.<\/p>\n

N\u00e4r 1-\u00e5ringar ser mer av dagispersonalen under dygnets vakna timmar samtidigt som f\u00f6r\u00e4ldrar har \u00e5ngest \u00f6ver just detta – d\u00e5 \u00e4r n\u00e5gonting riktigt fel.<\/p>\n

Tempot i samh\u00e4llet har skruvats upp s\u00e5 till den milda grad att arbete\/produktivitet \u00e4r det viktigaste av allt. Facit b\u00f6rjar vi se n\u00e4r m\u00e4nniskor rasar i utbr\u00e4ndhetsf\u00e5llan och barn m\u00e5r d\u00e5ligt av koncentrationssv\u00e5righeter och psykisk stress.<\/p>\n

Forskare har l\u00e4nge konstaterat att de tre f\u00f6rsta \u00e5ren i en m\u00e4nniskas liv \u00e4r de viktigaste – b\u00e5de fysiskt och psykiskt. Barn under tre \u00e5r \u00e4r mer infektionsk\u00e4nsliga och de f\u00f6rsta \u00e5ren \u00e4r viktiga f\u00f6r att knyta an till en vuxen – se tidigare artikel i DN om ”mentalisering”<\/strong>.
\nHur knyter en 1-\u00e5ring an till en av f\u00e5 vuxna i en j\u00e4ttebarngrupp p\u00e5 dagis? Hur m\u00e5r dessa barn och hur m\u00e5r personalen? Att m\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ldrar st\u00e4ndigt b\u00e4r p\u00e5 d\u00e5ligt samvete f\u00f6r sin fr\u00e5nvaro har redan konstaterats.<\/p>\n

N\u00e4r mina egna barn f\u00f6ddes fanns samma tv\u00e5ng att l\u00e4mna bort sina barn tidigt. Man kunde ”j\u00e4mka, klippa och lappa” som Dilsa skriver – f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka ha sitt barn hemma till det var 1\u00bd \u00e5r – maxgr\u00e4nsen f\u00f6r att f\u00e5 ha kvar sin anst\u00e4llning.
\nVi gjorde s\u00e5 i v\u00e5r familj – j\u00e4mkade, kippte och lappade. Det var oerh\u00f6rt tufft men vi v\u00e4grade l\u00e4mna bort v\u00e5ra barn f\u00f6re 1\u00bd \u00e5rs \u00e5lder.
\nSen kom n\u00e4sta problem – vi ville inte att barnen skulle vara mer \u00e4n halvtid p\u00e5 dagis. Precis som Dilsa skriver – ville vi vara de personer som barnet s\u00e5g mest av under sin vakna tid.
\nGenom att trixa och tr\u00e5ckla lyckades vi – men det var mycket sv\u00e5rt och kr\u00e4vdes planering och sn\u00e4lla chefer.<\/p>\n

\u00c4nd\u00e5 gl\u00f6mmer jag aldrig blicken fr\u00e5n v\u00e5rt yngsta barn – 1\u00bd \u00e5r – n\u00e4r jag l\u00e4mnade henne p\u00e5 dagis en morgon. Hon gr\u00e4t och ville vara kvar hos mamma. Kl\u00e4ngde p\u00e5 mig, kramade, h\u00e4ngde sig fast. N\u00e4r hon till sist f\u00f6rstod att inget skulle hj\u00e4lpa fick jag en blick fr\u00e5n henne – jag gl\u00f6mmer den aldrig – sen v\u00e4nde hon sig om och tultade d\u00e4r ifr\u00e5n. Jag kan gr\u00e5ta \u00e4n idag n\u00e4r jag t\u00e4nker p\u00e5 den morgonen.<\/strong>
\nI bilen p\u00e5 v\u00e4g till jobbet tr\u00f6stade jag mig med att hon skulle ju bara vara p\u00e5 dagis halvtid. Jag var snart tillbaka hos henne. MEN det var inte detta jag ville. Det var inte det h\u00e4r som v\u00e5r familj ville med v\u00e5ra barn.<\/p>\n

Sen dess har situationen blivit v\u00e4rre p\u00e5 dagis. St\u00f6rre grupper, f\u00e4rre personal och f\u00f6r\u00e4ldrar som stressas sjuka p\u00e5 jobbet.<\/p>\n

Vi \u00e4r inne i det INHUMANA FOLKHEMMET!<\/strong> Ett folkhem som bara ser till produktivitet och pengar! Ett samh\u00e4lle som biter sig sj\u00e4lv i svansen – genom att tro att det kan ”v\u00e4lja bort” sm\u00e5 barn och deras v\u00e4lbefinnande!
\nSm\u00e5 barn blir snart stora och med en psykiskt oh\u00e4lsosam uppv\u00e4xt med j\u00e4ttedagis fr\u00e5n tidig \u00e5lder, skolor med enorma klasser och utbr\u00e4nda l\u00e4rare f\u00e5r vi inga friska, kraftfulla samh\u00e4llsmedborgare som kan ta vid!<\/p>\n

Vi kanske f\u00e5r n\u00e5gra stycken som med f\u00f6r\u00e4ldrars feta pl\u00e5nbok eller egen stark kamp klarat sig. Men vi f\u00e5r ocks\u00e5 en stod m\u00e4ngd utslagna! Psykiskt instabila unga som g\u00e5r in i v\u00e4ggen redan p\u00e5 h\u00f6gskolan – om de klarar sig tills dess.<\/p>\n

Vad politiker inte f\u00f6rst\u00e5r \u00e4r den stora faran i detta! Det otroligt viktiga i att satsa p\u00e5 barn och ungdomar. VI f\u00e5r inte fix och f\u00e4rdig arbetskraft f\u00f6r framtiden om inte grunden \u00e4r den allra b\u00e4sta!<\/p>\n

Det inhumana folkhemmet \u00e4r ett faktum!
\n<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

DN har en serie d\u00e4r sex skribenter f\u00e5r ger sin syn p\u00e5 folkhemmet 2008. Denna s\u00f6ndag \u00e4r det Dilsa Demirbag-Stens tur med rubriken ”Hur bra \u00e4r dagis f\u00f6r barnen egentligen?” Dilsa beskriver hur Alva och Gunnar Myrdal en g\u00e5ng i tiden tog sig an barnuppfostran och hur utvecklingen gick fr\u00e5n privata kindergartens till daghem och […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1816"}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1816"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1816\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1816"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1816"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1816"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}