{"id":18023,"date":"2011-03-20T10:59:47","date_gmt":"2011-03-20T09:59:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/?p=18023"},"modified":"2011-03-20T10:59:48","modified_gmt":"2011-03-20T09:59:48","slug":"hjarnslapp","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/?p=18023","title":{"rendered":"Hj\u00e4rnsl\u00e4pp"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a> ”Hj\u00e4rnsl\u00e4pp” <\/strong>\u00e4r n\u00e5got m\u00e4nniskor vr\u00e4ker ur sig att de drabbas av allt emellan\u00e5t. Det kan vara en bortf\u00f6rklaring f\u00f6r dumheter de gjort eller allm\u00e4n tankl\u00f6shet och kanske dumdristighet.<\/p>\n

Bilden ovan visar boken ”Hj\u00e4rnsl\u00e4pp” som inte handlar om ”verkligt hj\u00e4rnsl\u00e4pp” utan ska vara en skojig bok om blixten som sl\u00e5r ner och f\u00e5r en far och hans dotter att byta hj\u00e4rna. L\u00e5ter m\u00e4rkligt och jag har inte l\u00e4st boken.<\/p>\n

Annat ”skoj” om hj\u00e4rnsl\u00e4pp finns i ett s k partyspel. \"\"<\/a>Bloggaren ryser l\u00e4tt \u00f6ver id\u00e9n att g\u00f6ra partypyssel av s\u00e5 allvarliga saker. S\u00e5 h\u00e4r st\u00e5r det om spelet:
\n”I denna nya och uppdaterade version av det popul\u00e4ra partyspelet Hj\u00e4rnsl\u00e4pp spelar m\u00e4nniskans kreativa sida en st\u00f6rre roll. Du g\u00e5r igenom m\u00e4nniskolivets sex faser och svarar p\u00e5 roliga fr\u00e5gor om det alldagliga livet och saker som du kanske inte tidigare f\u00e4st uppm\u00e4rksamhet p\u00e5. Du kanske hamnar i gruppterapi med de andra spelarna och f\u00e5r reda p\u00e5 \u00f6verraskande avsl\u00f6janden. Eventuellt kommer de andra spelarna ocks\u00e5 att l\u00e4ra sig nya saker om dig! Spelarna f\u00e5r ocks\u00e5 gissa vad de fl esta m\u00e4nniskor ser f\u00f6r motiv i olika slags fl \u00e4ckar. Spelaren som f\u00f6rst samlat alla de sex hj\u00e4rndelarna har vunnit!”
\n<\/em>Bloggaren k\u00e4nner \u00e5ter en rysning fara genom kroppen…<\/em><\/p>\n

Det ”hj\u00e4rnsl\u00e4pp” jag talar om \u00e4r verkligt s\u00e5dant – l\u00e5ngt fr\u00e5n roliga b\u00f6cker och n\u00f6jen.\u00a0 Hj\u00e4rnsl\u00e4pp – n\u00e4r hj\u00e4rnan sl\u00e4pper taget, slutar fungera och allt blir svart. Jag talar f\u00f6rst\u00e5s om utbr\u00e4ndhet eller utmattningssyndrom – ”k\u00e4rt barn” har m\u00e5nga namn… \"\" N\u00e4r man g\u00e5tt p\u00e5 h\u00f6gvarv s\u00e5 l\u00e4nge att hj\u00e4rnan faktiskt kollapsar. \"\"<\/a><\/p>\n

Denna fenomen har funnits fr\u00e5n och till i alla tider. L\u00e4ngre tillbaka talades det om ”d\u00e5liga nerver” n\u00e4r m\u00e4nniskor utsattes f\u00f6r f\u00f6r h\u00e5rd press och inte pallade trycket. Men sen mer \u00e4n 10 \u00e5r tillbaka har utbr\u00e4ndhet blivit mer eller mindre en folksjukdom.<\/p>\n

Jag talar d\u00e5 inte om de personer som f\u00f6rst\u00f6r f\u00f6r de verkligt drabbade. Se denna teckning s\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r ni vad jag menar: \"\"<\/a> Bloggaren som sj\u00e4lv \u00e4r sjuk har ocks\u00e5 upplevt de d\u00e4r m\u00e4nniskorna som var ”utbr\u00e4nda f\u00f6rra veckan”.<\/p>\n

Naturligtvis kan det lura en begynnande utmattning bakom p\u00e5st\u00e5endena som i teckningen – men det kom att bli en indikation f\u00f6r att utbr\u00e4nda m\u00e4nniskor lj\u00f6g och hittade p\u00e5. De var simulanter, latmaskar som inte ville jobba utan bara ligga hemma och leva p\u00e5 bidrag. \"\"<\/a> Det var ett fruktansv\u00e4rt h\u00e5n som stenh\u00e5rt kom att drabba alla verkligt sjuka. Politikerna – r\u00f6da som bl\u00e5 – pratade om ”oh\u00e4lsotal” och dessa siffror skulle f\u00f6rintas till noll. Den utpl\u00e5ningen p\u00e5g\u00e5r fortfarande i takt med ”arbetslinjen” via F\u00f6rs\u00e4kringskassans soldater.<\/p>\n

Som utbr\u00e4nd, h\u00e5nad och f\u00f6rtalad men likv\u00e4l lika sjuk – vill man st\u00e5 upp f\u00f6r alla i samma situation men ocks\u00e5 se till att det inte h\u00e4nder igen och igen och igen. \"\"<\/a>D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver vi ett j\u00e4mst\u00e4llt samh\u00e4lle d\u00e4r m\u00e4n och kvinnor \u00e4r lika v\u00e4rda och tas p\u00e5 allvar. Men vi beh\u00f6ver ocks\u00e5 ett samh\u00e4lle som ser var och en utefter sin f\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n

Alla vill inte vara 180 %-are och \u00e4r inte ens 100 %-are! Men v\u00e4ldigt m\u00e5nga kan g\u00f6ra n\u00e5got utifr\u00e5n sin kapacitet och sin fallenhet. 70 %, 40 %, n\u00e5gra timmar i veckan!
\nOM de f\u00e5r m\u00f6jlighet och ses utifr\u00e5n sitt utg\u00e5ngsl\u00e4ge!
\nKortare arbetstid f\u00f6r de som vill – valfrihet f\u00f6r alla – inte bara sm\u00e5barnsf\u00f6r\u00e4ldrar. Vi har alla olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar. M\u00e4nniskor \u00e4r inte robotar.<\/p>\n

Bloggaren har haft hj\u00e4rnsl\u00e4pp ett par dagar. Det handlar varken om n\u00f6jen eller s\u00e4llskapsspel – utan en konsekvens av utbr\u00e4ndhetsdiagnonsen jag har. Att delta i sammankomster – \u00e4ven om det inte kr\u00e4ver mer \u00e4n att lyssna – tar oerh\u00f6rt p\u00e5 krafterna. S\u00e5 pass h\u00e5rt att ett ”hj\u00e4rnsl\u00e4pp” infinner sig. Ett hj\u00e4rnsl\u00e4pp f\u00f6r mig – och jag talar s\u00e4kert f\u00f6r m\u00e5nga andra i liknande situationer – \u00e4r att hj\u00e4rnan inte orkar ta in ett enda dugg mera. \"\" Man orkar absolut ingenting. Inte ens t\u00e4nka.<\/p>\n

Det \u00e4r ett fruktansv\u00e4rt tillst\u00e5nd och det enda som hj\u00e4lper \u00e4r att l\u00e5sa in sig, koppla av, vila, \u00e5terh\u00e4mta sig. F\u00f6r en klok, frisk person verkar detta helt galet. Men s\u00e5 \u00e4r det. Hj\u00e4rnan slutar fungera och du d\u00e4ckar totalt. Det psykiska tillst\u00e5ndet g\u00f6r att du heller inte orkar n\u00e5gonting fysiskt.<\/p>\n

Att d\u00e5 f\u00e5 gliringar eller h\u00f6r folk raljera om utbr\u00e4ndhet g\u00f6r definitivt inte situationen b\u00e4ttre.<\/p>\n

N\u00e5gra som tar saken p\u00e5 allvar \u00e4r forskarna. P\u00e5 tidningen Ny Tekniks <\/strong>hemsida hittar jag f\u00f6ljande: ”Snart finns mobiltelefoner som med hj\u00e4lp av sensorer kan avg\u00f6ra om en person \u00e4r i farozonen att bli utbr\u00e4nd. Sensorerna m\u00e4ter stressniv\u00e5n och sl\u00e5r larm via mobilen eller handdatorn.”<\/em><\/p>\n

Jag l\u00e4ser vidare:”Stressm\u00e4tningen \u00e4r i f\u00f6rsta hand t\u00e4nkt att hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor som har varit utbr\u00e4nda, eller som riskerar att drabbas av utbr\u00e4ndhet. Grunden ligger i ett station\u00e4rt m\u00e4tsystem som utvecklats av M\u00e4lardalens h\u00f6gskola <\/strong>och det svenska f\u00f6retaget PBM Stressmedicine<\/strong>.”<\/em><\/p>\n

”- Alla bitar finns, nu handlar det bara om att miniatyrisera, bygga ihop systemet och b\u00f6rja med f\u00e4ltstudier, s\u00e4ger Peter Funk<\/strong>, docent och forskare inom Artificiell Intelligens<\/strong> vid institutionen f\u00f6r datavetenskap och elektronik p\u00e5 M\u00e4lardalens h\u00f6gskola i V\u00e4ster\u00e5s.<\/strong>”<\/em><\/p>\n

Klicka H\u00c4R f<\/strong><\/a>\u00f6r att l\u00e4sa mera! \"\"<\/a><\/em><\/p>\n

Alla metoder \u00e4r bra utom dom d\u00e5liga. Kan f\u00f6retaget PBM tj\u00e4na en hacka p\u00e5 att hj\u00e4lpa s\u00f6nderstressade hj\u00e4rnor s\u00e5 varf\u00f6r inte? Bloggaren ska sj\u00e4lv s\u00f6ka vidare kring denna forskning som faktiskt bedrivs n\u00e4stg\u00e5rds – i V\u00e4ster\u00e5s! <\/strong>Jag vill n\u00e4mligen inget hellre \u00e4n att bli friskare f\u00f6r att kunna hj\u00e4lpa andra genom att t ex jobba politiskt f\u00f6r ett m\u00e4nskligare samh\u00e4lle. <\/em><\/p>\n

Idag m\u00e5r jag lite, lite b\u00e4ttre. Hj\u00e4rnan b\u00f6rjar komma igenoch jag kan t\u00e4nka mig att g\u00e5 ut i solskenet.<\/p>\n

Var r\u00e4dda om er alla d\u00e4r ute!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

”Hj\u00e4rnsl\u00e4pp” \u00e4r n\u00e5got m\u00e4nniskor vr\u00e4ker ur sig att de drabbas av allt emellan\u00e5t. Det kan vara en bortf\u00f6rklaring f\u00f6r dumheter de gjort eller allm\u00e4n tankl\u00f6shet och kanske dumdristighet. Bilden ovan visar boken ”Hj\u00e4rnsl\u00e4pp” som inte handlar om ”verkligt hj\u00e4rnsl\u00e4pp” utan ska vara en skojig bok om blixten som sl\u00e5r ner och f\u00e5r en far och […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[121,100,119,101],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/18023"}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=18023"}],"version-history":[{"count":28,"href":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/18023\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18061,"href":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/18023\/revisions\/18061"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=18023"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=18023"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.filindeblogg.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=18023"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}