Drug preguntas

Det lilla blå tåget. Om våndor. Om civilkurage. Och om att ingen är så dålig som när han gifter sig eller så bra som när han dör… Dessutom – akta dig för säkerhetskistan vid begravningen!

Känslor, Livet, Lokalt, Personligt!, Relationer, Samhällsfrågor, SANNINGENS ÖGONBLICK!!, Socialt, Sverige & Världen, Tankar och funderingar..., Vänskap, Visdomsord Inga Kommentarer »

När bloggaren var liten läste hennes mor den här boken för henne. Om det lilla blå tåget som var så litet men som ändå klarade av saker som ingen hade trott att det skulle klara.

Liten och oansenlig upptäcker den att det stora fina loket som ska dra alla julklappar till barnen har gått sönder.

Men det lilla blå tåget kan inte låta barnen bli ledsna utan tänker göra vad det kan!

”I think I can”!

”Jag tror att jag kan – jag tror att jag kan – jag tror att jag kan”! Och visst kunde det lilla blå tåget! Mot alla odds och mot alla som inte trodde på det – drog det lilla blå tåget alla vagnar med julklappar upp för berget och ner sen till barnen som väntade!

Bloggarens mamma läste den här boken många gånger och kom att kalla bloggaren för ”Det lilla blå tåget”. När allt kändes svårt och hopplöst för bloggaren  – påminde mamman henne: ”- Du är ju det lilla blå tåget. Du klarar det.”

Och så har det nog fortsatt. Bloggaren har gett sig in i situationer som verkat övermäktiga för ett litet blått tåg. Ibland har det gått bra, ibland inte – men det viktiga har varit att försöka.

– Vad handlar det här om?? – Hur kan någon bli ett blått tåg??  Så tänker ni som läser kanske?

 Jo, med tiden och med erfarenheter lär man sig. För bloggaren är det viktigt att alltid försöka. ”I am the girl who decided to go for it”
– och det gäller det mesta – alltid!

 Och vad är det då som måste göras??

Det vet man om man är ett litet blått lok… Man vet i sitt hjärta vad som är rätt och fel. Det gäller bara att göra det rätta. Och – det är inte alltid lätt…

Den där känslan. Känslan som blir starkare och starkare. Den kallas magkänsla.

”Lita alltid på magkänslan. Din hjärna kan luras och ditt hjärta är en idiot men magkänslan kan inte ljuga.”

 Magkänsla eller intuition är en instinkt som en del bortförklarar och struntar i. Bloggaren är säker på att denna instinkt är nedärvd i generna sen urminnes tider. Ett lite djuriskt beteende som inte enkelt kan förklaras men som kan rädda en ur svåra situationer men också få en att göra rätt val.

Kändisar litar på magkänslan! Oprah Winfrey:

Steve Jobs:

OK – om man nu lyssnar på sin magkänsla och bestämmer sig för att gå på den. Och det gäller något väldigt viktigt. Någon som kan påverka både en själv och andra. Hur lätt är det då att gå på magkänslan!?

Inte särskilt lätt, om du frågar bloggaren.  Man står där på klippan och tänker: ”- Vågar jag? Vågar jag ta steget? Hoppet rätt ut i det okända?”

Men är man som bloggaren så tar man språnget! Hoppar och faller! Och man vet inte hur man kommer att landa… Blir det mjukt och skönt – eller stenhårt, iskallt…

Men man hoppar ändå – bära eller brista – för man måste! För magkänslan säger en det.

När man är ett litet blått tåg och ser enorma svårframkomliga berg framför sig så ger man sig inte. ”Do what is right, not what is easy”. ´Man gör det som känns rätt även om det är svårt.

 Bloggaren har fått hånfulla kommentarer, blivit idiotförklarad och trakasserad för att hon ”vågar”.  Folk har snackat skit och några har vänt henne ryggen.

Men det finns folk som jublat också!  Som tackat. Som tyckt att bloggaren är modig som vågar. Att hon har civilkurage.
Bloggaren har allra mest uppskattat dom som stod där intill när hon skulle ta språnget och våga  – och DÅ trodde på henne. Att inte känna sig alldeles ensam innan steget ut i tomma intet.

Ibland känns det särskilt svårt – det där språnget, att våga. Det kan då handla om vänner, människor som står en väldigt nära.
Men då tänker bloggaren så här:
”Falska vänner säger bara det jag vill höra. Riktiga vänner är inte rädda för att berätta sådant som jag kanske inte vill höra.

Bloggaren vill vara en riktig vän.  För att hon bryr sig om vännen.   För att hon vågar bry sig om även när det känns tufft.
Att bry sig om – på riktigt och visa det.

Även om det blir svåra sanningar som måste levereras. Som gör ont. Som kan göra andra upprörda också.

Eftersom bloggaren är en sån här – – men också har ett stort och varmt hjärta så gör hon inget av ondska, hämnd eller girighet. Hon vill väl – alltid – även när det gäller ”fiender”.

Bloggaren tänker ibland på s k ”eftermälen”. På Wikipedia kan man läsa den här förklaringen på ordet eftermäle, citat:
”Vad som sägs (förmäles) om en person efter döden; summering av livet, sammanfattande omdöme, dödsruna, levnadsbeskrivning, biografi.”

”Ingen är så dålig som när han gifter sig eller så bra som när han dör” – är ett uttryck. Det uttrycket visar på alltför överdrivna ”sänkningar” liksom hyllningar. T ex när en god vän lämnar kompislivet för att stadga sig – ingen kompis är så dålig som då. Eller när man överdrivet hyllar en död med lovord om hur bra han har varit!
Det är så dags då…
Bloggaren tycker att det känns märkligt och skevt att stå vid en kista och tala om för en död person hur bra han var en gång. Om det dessutom kanske är första gången man berättar det för den döde…

Tycker du om någon – säg det idag!
”Kom inte till min begravning och visa hur mycket du brydde dig om mig – visa mig det idag – medan jag är i livet!”
Vem vet – den döde kanske kan protestera! Som på den här bilden som visar en ”säkerhetskista” från 1800-talet då man var rädd för att bli levande begravd. Den skendöde kunde sen ringa i klockan nere ifrån kistan för att påkalla uppmärksamhet. Så se upp! Säger du något överdrivet känslosamt vid graven till någon som du inte brydde sig särskilt mycket om medan han levde så kanske personen ringer i klockan…

Så VÄNTA INTE med att visa att du bryr dig!  Visa omtanke och värme IDAG – innan det är försent.
Och även om det innebär att du måste uppbåda allt mod och all kraft för att säga en svår sanning till en vän.

Välj rätt tid!
Och våga göra det DU anser vara rätt!

 

”Thoughts from a crowded brain”! En rejäl blogg idag igen från Susslightning!

Som fortsätter på sin upptrampade väg.
Den väg som startade med ett litet blått tåg en gång.
Fast någon medalj har det inte blivit. Det hon fått istället är ett rent samvete, en omsorg om andra och att aldrig någonsin ge upp! Även det kom hemifrån. Bloggarens mor sa alltid: ”Upphör aldrig att kämpa för det du anser vara rätt”. Och på den vägen är det!

Liiite liiite annat också! Unga i USA kräver stopp på våld och vapen.
Porrstjärnan Stormy Daniels börjar berätta!
Ska de unga och kvinnorna fälla pajaspresidenten – äntligen?!
Allt i DN om du klickar HÄR!

 Lite påsk också.
För påsken är ju snart här. Om bara några dagar är skärtorsdagen inne och sen rullar det på. Något som inte rullar på alls är våren… -3 och snöfall imorse hos bloggaren. Inte kul!

Bloggarens ena son är nu i Hongkong så han slipper ruskvädret. Den röda pilen på kartan från Flightradar24 visar planet på väg från Arlanda och den långa resan mot Asien.

Så där ja, nu knyter vi ihop säcken för denna gång. Ha det så bra nu allesammans! Påskpussar och kramar i mängd nu när påsken närmar sig!


OCH – som alltid – blötaste, mumsigaste påskpussen går till ”ni vet vem”!! 

Bloggaren fortsätter som hon gör. Det är därför hennes dörr ser ut så här: Texten som får igång henne om hon skulle tappa fart! 

Och den lilla lappen på dörren säger så här:

 



WATCH ME!!!

 

 

 

 

 

 

1 januari 2018!

Allmänt, Familj och släkt, FARLIGT!, Högtider, Känslor, Kärlek, Livet, Lokalt, LYCKA, Personligt!, SANNINGENS ÖGONBLICK!!, Svartsjuka och sjuk av avund, Sverige & Världen, VIKTIGT! Inga Kommentarer »

Hallå! 2018 är här!!
Hur har natten varit? Sovit gott?

Sovit någonting över huvud taget?  Baksmällan från helvetet – eller är det chill?

Hur som helst – ÄR DU REDO!!??

Stunden är inne!! 

The moment of truth är här!

Så är du värsta mardrömmen! Eller kanske ägare till en sån här tröja!
Är du en vidrig bitch! En sån som inte är värd att lägga någon energi på alls eftersom karma fixar det!
Kan du räkna dig till det här gänget:

Luuugn nu! Bara lugn!! Du kan andas ut! Bloggaren är en person som väljer att se framåt inte bakåt – och allrahelst när det gäller skitmänniskor som ställt till det för henne. Sådana som pratat skit bakom ryggen, som låtsas vara vän men som baktalar en så fort de får tillfälle. Sådana med dålig karma med så trista liv att de bara måste ondgöra sig över allt och alla för att liksom ha något värde i sina egna tomma ögon.

Till er väljer bloggaren att bara säga: och

Men för dom som ger bloggarens nära och kära ett skitliv är det värre! Där finns bara det här att säga:

 

Detta gäller dom som behandlar bloggarens barn illa, som gör Älsklings liv till ett helvete och de vänner som far illa på grund av skitmänniskor!

 Men som bloggaren är en vänlig själ så lämnar hon heller inte ut namn på värsta skithögarna – dom vet ofta redan vilka dom är (karma, som sagt).

För att vara rättvis så kommer heller inte de som ska hyllas, hissas och höjas till skyarna att namnges! Dom vet troligen också vilka dom är. Bloggaren är en person som talar om för folk när hon tycker dom gjort något bra, när hon gillar dom eller kanske rent av älskar!

Hemma hos bloggaren finns den här skylten: Som ett litet tips bara…

 Som sagt bloggaren är en snäll typ och vad har hon på tapeten nu då? Jo, det här: Vad har du avlagt för nyårslöfte!?  Bygga muskler, tappa extra kilon – eller vad? Och det kanske viktigaste – tänker du försöka hålla givna löften??

Bloggaren hade denna bild förra året: I år ser nyårslöftet ut så här! Löften och löften – vägledning mera kanske:

Känns det märkligt? Verkar det konstiga ”löften” Ja, det har sina orsaker… Det handlar om att välja rätt väg i livet. Och det är inte alltid så lätt.  Har man då haft lyckan att få lite hjälp på traven så sitter det i! Hjälp att hitta nya vägar och nytt liv!

De som känner bloggaren kan tänka: – Åh nej, nu börjar hon igen… Tjatet om den där fantastiska karln…

Och så är det! För det var en så helt fantastisk händelse i livet – den där sommaren 2015 – som fick sätta ribban för alla nyårslöften därefter.

När en ledsen, sårad, hopplös person plötsligt får en kick i rätt riktning så är det bara just – helt fantastiskt!
”We don’t meet people by accident. They are meant to cross our path for a reason” Ja, så är det – det är bloggaren säker på.

Och det där mötet! ”One day someone is going to hug you so tight that all your broken pieces will stick back together.” Precis så var det! Plötsligt började alla sår att läkas – den trasiga själen, det brustna hjärtat. Sorgen försvann liksom de trista grå dagarna.

Bloggaren fick energi igen! Fick kraft och mod! Blev lätt om hjärtat och snar till skratt. Lycklig – helt enkelt.

Så här är det kanske: De där oväntade mötena! Den där osannolika konstellationen! Mötet mellan två som egentligen aldrig skulle ha mötts!

Eller så är det ödet igen… Bloggaren hoppas att det är så som visdomsorden säger. Att det inte bara är bloggaren som fick en totalomvändning av sitt liv till något positivt – utan att det är lite ömsesidigt. Att det spillt över lite på honom också – även om han aldrig pratar känslor. 😉

Och när man är så där nyfrälst av livet, lycklig som få och svävar på moln – så kan man bli lite tjatig och lite larvig.  Då pyntar man hemmet och Facebook med sånt här: Och sånt här… Då lever man liksom uppe bland molnen, dom rosa då förstås! 😀 

Därför blir man också SÅ ARG och SÅ LEDSEN när vissa personer inte fattar! Inte vill förstå! Inte respekterar och inte låter glädjen få finnas. Som är svartsjuka, avundsjuka på ens lycka. Som vill göra allt för att förstöra, svärta ner och göra illa. Till den personen vill bloggaren bara säga:
Ja, för det är synd om sådana personer. Som inte kan gå vidare och släppa taget. Unna någon annan lycka. Den som gör så kommer aldrig att nå lycka och glädje själv.

Bloggaren struntar i dessa små personer.  ”- Jag bestämde mig för att bli lycklig igen!” För vad som än händer i livet – den tid av lycka som varit och som är än  idag – kan aldrig tas ifrån en. Och därför kommer det alltid att vara så här: Den person som så totalt förändrade bloggarens liv kommer FÖR ALLTID ATT FINNAS I HENNES HJÄRTA. Han har för alltid en plats där. Han har gjort avtryck i bloggarens liv. Satt spår, varma och glödande, som aldrig kommer att försvinna.

Och på grund av den illvilliga personen nämnd ovan och för att det kan finnas andra som vill förstöra och förgöra så kan bloggaren naturligtvis inte avslöja den fantastiska mannens namn. Han vet dock om allt det som skrivs. Bloggaren har berättat det för honom många gånger.

OJ! Nu blev det ju väldigt mycket positivt och gulligulligt! Helt rätt! Bloggaren vill känna kärlek och värme – inte hat och ilska.

Vill att det ska smitta av sig på andra!

 För livet är alldeles för kort för att ägna tid åt det där dumma, tråkiga, besvärliga och jobbiga! Så sprid kärlek och få kärlek tillbaka. Var vänlig och du får vänlighet tillbaka. Le mot någon och du får ett leende tillbaka. Älska och du blir älskad.

Tänk på den goda karman!

Måndagen den 1 januari 2018!
Välj rätt väg nu!

Vänta inte! Säg inte att ”det hinner jag göra sen” eller ”kanske nästa gång”
– för det kan också hända att DET DÅ ÄR FÖRSENT!

   

Egotrippad blogg eller vad!? Men nu är det ju bloggarens blogg så hon väljer vad hon vill. Och hon vill dela med sig av värme och kärlek!  Tacka för det hon fått och får! Men också sprida vidare!

  MER KÄRLEK TILL FOLKET!

 

SÅ – GOTT NYTT ÅR PÅ ER ALLA ÄLSKLINGAR!  VAR RÄDDA OM ER! OCH OM VARANDRA!
PUSS OCH KRAM M M! 😉


 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nyårsafton 2017!

Högtider, Känslor, Lokalt, SANNINGENS ÖGONBLICK!!, Sverige & Världen Inga Kommentarer »

Nyårsafton är här…

Vad ska hon nu skriva den där bloggaren… Vad är det hon ska hissa och vad är det hon ska dissa!? Vem ska höjas till skyarna och vem ska avrättas jäms med fotknölarna!?

Lugn bara lugn – inget sådant kommer idag på årets sista dag 2017.
Det tar vi imorgon…  Rensar rent liksom!
Och hyllar sen den som hyllas bör. Det behöver nog inte bli så farligt… Imorgon alltså…

Nu kör vi lite gammaldags nyårshälsningar istället! 🙂

Det finns så många fina!
Och roliga! Med önskan om lycka och välstånd! På olika sätt och vis!  Välkommen att välja Lyckovägen!  Dom grisarna valde rätt väg – ett liv efter jul…

Så många fina nyårskort – på den tiden då man skickade sådana.
Lite mer stämningsfullt kanske… Eller så här!

De här sista nyårskorten är gjorda av Curt Nyström, son till en av de mest kända illustratörerna – Jenny Nyström.

Många av julkorten högre upp är märkta Jenny Nyström.

Så här skriver Wikipedia bland annat om Jenny Nyström, citat:

Jenny Eugenia Nyström (gift Nyström-Stoopendaal), född 13 juni 1854 i Kalmar, död 17 januari 1946 i Stockholm, var en svensk konstnär och illustratör. Hon är mest känd för att ha givit jultomten ett ansikte i Sverige, främst genom sina illustrationer av julkort.
Nyström föddes som dotter till folkskolläraren och slottskantorn Daniel Nyström och dennes hustru Annette Eleonora Bergendahl. Som åttaåring kom familjen till Majorna i Göteborg, där fadern blev förste lärare vid Carlgrenska skolan eller Flicko-Slöjdskolan vid Stigbergstorget (på platsen för biografen Kaparen).

Under fem år gick Jenny Nyström i en skola – i närheten av faderns lärarbostad – som var inrymd i segelmakare Lefflers hus vid Allmänna vägen. År 1865 började hon i Göteborgs Musei-, Rit- och Målarskola, och började måla i olja redan som femtonåring. Hon var elev vid Konstakademien i Stockholm under åren 1873–1881.

I slutet av sin utbildning vid Konstakademien delade hon förstaplatsen som elev med Richard Hall i akademiens tävling, och kunde därför söka stipendium för vidareutbildning i Paris. Hon var den första kvinna som vann tävlingen på Konstakademien, och fick under sin studietid i Paris 1882–1886 ställa ut på den stora Parissalongen år 1884.

Den 24 maj 1887 gifte hon sig med Daniel Stoopendaal och de fick 25 juni 1893 sonen Curt Nyström Stoopendaal. Sonen förde familjetraditionen vidare, och är även han en känd julkortsillustratör.

 En annan svensk illustratör av jultomtar är Aina Stenberg Masolle. Hon har illustrerat de adventskalendrar som bloggaren tycker så mycket om!

Så här skriver Wikipedia om Aina Stenberg Masolle, citat:

Aina Gerda Lucia Masolle, född Stenberg den 6 oktober 1885 i Stockholm, död där den 2 oktober 1975, var en svensk bildkonstnär. Hon var dotter till grosshandlare Axel Stenberg och Lucie Stenberg, född Wennerström. Hon har även producerat verk under namnen Aina Stenberg och Aina Stenberg MasOlle.

Efter studier vid Tekniska skolan och Althins målarskola kom hon in på Konstakademien (1904-07). Hon studerade även både i Frankrike och i England. På Konstakademien träffade Aina Stenberg konstnären och dalmasen Helmer Olsson, som kallades Mas-Olle. Den 1 maj 1911 gifte de sig och flyttade senare till Siljansnäs i Dalarna.

Aina Masolle illustrerade en mängd sagoböcker och producerade tusentals motiv till julkort samt påsk- och nyårskort. Hon ritade den första svenska adventskalendern 1934, Barnens Adventskalender, och fortsatte årligen detta arbete fram till 1964. Under 1970-talet producerade Rörstrands Porslinsfabrik en servis med julmotiv signerade Aina Stenberg. Hon är representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum.

Barnens Adventskalender ges ut i nytryck av gamla kalendrar genom Scoutförbundet. Bloggaren har årets! 🙂

Sen finns det ju sådana här kort också.   Undrar vad #MeToo-gänget säger om det… 😉 Är det verkligen frågan om samtycke här!? Är det inte så att hon värjer sig mot mannens inviter!? Eller lockar hon honom kanske!?  I fördärvet kanske!?
Ingen vet och det är ju ett midsommarkort så vi lämnar det…

Och – Hallå! Det skickas faktiskt nyårskort även nu för tiden! 🙂 Detta damp ner i bloggarens brevlåda igår! Tack kusin Dan och hans Anna!

Jaha – och hur ska det nu bli imorgon då!? Vad har den där bloggaren att säga,tro!?

Skit?
Eller mera fina saker??

EN DAG I TAGET! Nu är det nyårsafton… och imorgon först kommer

Till dess! Ett riktigt gott slut på 2017 – och ett ännu bättre GOTT NYTT ÅR 2018!!

 

 

 

 

Fyra begravningar – inget bröllop… OCH – Sanningens ögonblick närmar sig!

Allmänt, Döden, Familj och släkt, Känslor, Livet, Lokalt, mänskligt, Personligt!, SANNINGENS ÖGONBLICK!!, Socialt, Sverige & Världen, Tankar och funderingar..., VIKTIGT! Inga Kommentarer »

Fyra begravningar –

inget bröllop…

Bloggaren talar om tillfällen då släkten möjligen ses. Och då menar bloggaren inte den närmaste familjen utan släkten! Ja, mer än så! Hela surven – fastrar, mostrar, kusiner och kusinbarn!

Begravningar, ja – för chansen att någon i familjen gifter sig numera är inte så stor. Det är sambos och särbos och byten hit och dit som gäller. Och om nu paret skulle sta och gifta sig så är sannolikheten inte särskilt stor att man blir bjuden. Och då menar bloggaren åter igen inte den närmaste familjen utan just de släktingar man har en bit bort, så att säga.

Så det är på begravningar man ses – kanske! För det är heller inte helt säkert att mer avlägsna släktingar än de närmast sörjande dyker upp.

Men ibland sker det. En älskad förälder dör och vid jordfästningen träffar man kusiner och kusinbarn, kanske fastrar och morbröder. Om man har tur – och de där äldre släktingarna fortfarande är i livet.
De där människorna som tillhör ens förflutna, ens barndom. Mostern som var tuff och glad och stod i kiosk. Farbror Tage, en lång och ståtlig polisman, som man såg upp till och som kunde berätta spännande historier.

Barndomsminnen men också länkar till en själv – släkten. Kopplingar till en själv, likheter både till utseende och till sätt. Arvsanlag, drag av varandra. Delar av ens personliga pussel.

 Och när man ses där på begravningen, kramas och tröstar, så händer det att man säger: ”- Tänk att vi bara ses på begravningar – det är för illa!” Och får kanske till svar: ”- Jaa, nu måste vi göra något åt detta! Nu måste vi ses!”

Och man menar det säkert  – då. Sen kommer så mycket annat emellan… Och ju mer tiden går, desto svårare blir det att ta den där kontakten igen.

Istället för att träffas så har vi ju nätet… Mobilen… Att prata i – att surfa med…

I alla lägen… Och när vi kommer hem så kopplar vi upp oss via datorn… Håller koll på varandra och ändå inte. Vi träffas sällan IRL!

 Istället för att vänta till död och begravning för att få träffa din närmaste släkt – gör något konkret och aktivt NU!

 Istället för chattande och surfande – ta personlig kontakt! Bestäm er för att träffas!

Kaffe för två!  Eller flera! Hela släkten!
Gör det väldigt enkelt! Ni ska ses för att ni vill prata, dela minnen, hitta likheter och olikheter, släktdrag!
Inte för att visa upp ett tjusigt hem eller bjuda på trerätters!

Det är populärt att släktforska idag. Leta i gamla kyrkböcker efter anförvanter långt bort i tiden.
Men varför inte börja med släktingarna du knappt känner men som fortfarande är i livet!

Bloggaren gjorde så! Hon har varit på begravningar och även hon har sagt: ”- Vi MÅSTE ses och inte bara vid begravningar!”

Nu var det dags! Bloggaren mötte sin kusin Anders här om veckan! Behöver jag säga att det var lyckat!? Kusinselfien talar väl sitt tydliga språk!
Vi hade så mycket att prata om och vi kom så bra överens. Tyckte lika om mycket och upptäckte egenheter som vi båda delade.

Kan det bero på att vi är släkt kanske…

Så gör som vi! Träffas inte bara när det är sorg och tårar på en kyrkogård!
Bjud in till fika!
Innan det är försent…

Tack Anders! Vi ses snart igen! Och vi kopplar på de övriga också snart
– eller hur!

Nu någonting helt annat!

När bloggaren sökte bilder på nätet dök detta upp: Ha ha ha!

Bloggaren kan ju säga att den man som ställde den frågan inte hade en chans hos henne – vare sig han ville eller inte! Bloggaren skulle nog ha gjort som Vilda Wilma när Felix försökte närma sig! Gett en rak höger! Ha ha ha!

Så där – ny blogg klar. Dags att göra något annat vettigt! Kanske som Tjuren Ferdinand – lukta på blommorna! ÄLSKAR hyacinter!!

Njae, stopp där! Inte riktigt klar än… För nu är det snart dags…Snart är klockan fem i tolv för detta år och 2017 ska summeras!
Vad var bra!? Och vad var fullkomligt öken!?

Det är dags för – YIPPIE!!!

So bevare!! Se upp alla ni där ute! Snart är timmen slagen! Bloggaren kommer att avslöja allt! Alla som gjort henne gott! Och alla som varit riktiga skithögar! Och varför bloggaren anser att dom varit det… Allt ska ut!

Oooh, dags att blir lite orolig då kanske!! Vad kommer den där galna bloggaren att skriva och vad kommer hon inte att skriva…

Ja, det kan ni ju fundera på.Ni har ju några dagar på er. 31 december är det dags:

Hiss! Eller diss!

Tills dess – försök att sköta er!! Puss godingar!

OBS! Ni som är oroliga eller vill gottgöra kan antingen skriva en kommentar – titta högst upp till höger!
ELLER skicka ett mail till bloggarens adjutant på följande adress: linde@telia.com så får vi se vad vi eventuellt kan göra åt saken.

 



Premium Wordpress Themes by Natty WP. Web Hosting
Images by our golf tips desEXign.